Tyskland publicerar etiska riktlinjer för förarlösa fordon

Riktlinjerna diskuterar bland annat hur regelverk för förarlösa bilar kan se ut och hur mycket vi ska förlita oss på AI-styrda system.

Intelligenta artificiella system letar sig in i allt fler produkter, och utöver det smarta hemmet ser självkörande fordon ut att bli nästa stora marknad. Utöver Teslas etablerade autopilot-system har flera biltillverkare annonserat arbete runt självkörande bilar, och detta har lett till att Tysklands etiska kommission har publicerat riktlinjer för hur landet ska närma sig den ofrånkomliga introduktionen av självkörande bilar.

Diskussionen i de etiska riktlinjerna ställer bland annat den grundläggande filosofiska frågan om system för självkörande bilar är etiskt försvarbart, eller till och med en nödvändighet. Diskussionen tar upp att tilldelning av licenser för system för självkörande bilar är något som redan sker på internationell nivå och är något som man måste förhålla sig till.

En central frågeställning går in på frågan hur mycket vi är villiga att bli beroende av komplexa datorsystem – baserade på teknik som artificiell intelligens och maskininlärning – för att uppnå framsteg inom säkerhet, mobilitet och bekvämlighet.

Riktlinjerna tar även upp frågan om personlig integritet, om än i något omsvepta formuleringar. Frågan behandlar vilka tekniska riktlinjer som behövs för att garantera ett mänskligt samhälle där individers fysiska och intellektuella integritet inte offras för teknikens framfart. En sak man kan utläsa ur denna formulering är att förarlösa samhällen inte ska låta företag eller andra intresseorganisationer utnyttja tekniken för egen vinning, med avkall på användarens integritet.

Ponera situationen där ett företag sluter ett avtal med ett annat företag som tillhandahåller tjänster för förarlösa bilar – exempelvis taxibolag eller systemen som de förarlösa bilarna bygger på – där de förarlösa bilarna kör en icke-optimal rutt för att passageraren ska åka förbi en viss butikskedja, och därmed exponeras för en viss produkt som företaget eller deras partners vill marknadsföra.

Riktlinjerna tar även upp att systemen för förarlösa bilar ska göra allt för att undvika olyckor och mänskliga dödsfall, och i de fall där mjukvaran gör en bedömning om vilken åtgärd som får minsta möjliga skadeeffekt får den inte räkna in faktorer som ålder, kön, etnicitet eller andra liknande attribut.

Förarlösa bilar är sannolikt ett faktum som ligger betydligt närmare till hands i Tyskland än i Sverige, och det återstår att se när vi får se liknande riktlinjer för den svenska marknaden.