Andreas testar Samsung Galaxy Note 8

Galaxy Note 8 är en intressant och stor lansering från Samsung, på flera plan. Dels är det uppföljaren till fjolårets katastrofala Note 7, en produkt som enhälligt hyllades fram till dess att det visade sig att den var brandfarlig. Många spekulerade i att det skulle vara dödsstöten för Note-familjen, särskilt då det framkom att vårens Galaxy S8 Plus-modell nådde liknande storlek sett till skärmytan. Så blev inte fallet, och Galaxy Note 8 trotsar det skamfilade ryktet hos föregångaren.

Men faktum kvarstår att Note 8 skiljer sig mycket lite från "lillebror" Galaxy S8 Plus, där den förstnämnda har en marginellt större skärm på 6,3 tum jämfört med 6,2 tum hos mindre syskonet. Båda har samma maximala upplösning, och båda använder Samsungs Infinity-bildpanel, det vill säga en Super AMOLED-panel som täcker majoriteten av telefonens framsida. Båda telefonerna har fingeravtrycksläsaren på baksidan, hyst bredvid kameramodulen, vilket i sig är ett kontroversiellt designbeslut.

Dödsstöten för begreppet "phablet"?

Samsung Note-familj har tidigare särskiljt sig från dels Samsung övriga telefonprodukter men också konkurrenterna med dess storlek och dess stöd för pekpennorna S Pen. Nu när Galaxy S-familjen, och smarta mobiler i allmänhet, har börjat krypa upp i storleksklasserna är de större skärmarna inte längre ett av de stora säljargumenten för produktfamiljen. På insidan är saker och ting också tämligen bekant, med samma Snapdragon 835-krets på den amerikanska marknaden och Samsung egna Exynos 8895 Octa på de internationella marknaderna.

Den större skillnaden i ren teknisk kapacitet återfinns hos primärminnet som hos Note 8 växer till hela 6 gigabyte, två mer än de 4 gigabyte som Galaxy S8-syskonen skryter med. Lyckligtvis finns det andra egenskaper som särskiljer Note 8 från dess penn-befriade syskon, bland annat de dubbla bakre kameramodulerna med optisk bildstabilisering som vi återkommer till längre fram. Men Note 8 innebär att det tidigare begreppet "phablet", alltså en telefon som är så pass stor att den hamnar någonstans mellan telefon och surfplatta, inte längre är relevant för Samsungs produktutbud. Och det är knappt att den är relevant för andra mobiltillverkare heller.

På den trådlösa fronten stöds här samma nymodigheter som hos Galaxy S8-modellerna, det vill säga ruskigt snabba mobila uppkopplingar via LTE Cat 16 vilket ger väl över gigabithastigheter om du skulle råka befinna dig i nätverk som stöder dessa radioband. Här stöds också Bluetooth 5.0 vilket bland annat ger mer energieffektiva trådlösa anslutningar till externa enheter, och möjligheten att ansluta till och spela upp ljud på två ljudenheter samtidigt (enheterna som ansluter behöver dock inte vara utrustade med Bluetooth 5.0). Utbudet av tillbehör som stöder Bluetooth 5.0, och kan utnyttja den mer effektiva kommunikationen, är skralt i skrivande stund men det innebär åtminstone att Note 8 är förberedd för en framtid där detta blir vanligt.

Oväntat handhavande och fingerstöd

Skärmen använder ett bildförhållande på 18:5:9, eller kort och gott 2:1, vilket innebär att telefonen är lång men smal, samma förhållande som gäller för Galaxy S8-familjen. För praktiskt användande innebär detta att Note 8 faktiskt ligger riktigt bra i handen och kan till och med användas med enhandsfattning, så länge som du inte behöver nå längst upp på skärmen. Har du särdeles stora händer kanske du når notifikationsmenyn men för de flesta kräver det antingen fingergymnastik eller tillfällig tvåhandsfattning.

Förvånansvärt nog är det betydligt lättare att nå den bekymmersamt placerade fingeravtrycksläsaren, något jag trodde skulle bli ett stort problem då det var väldigt besvärligt med den betydligt mindre Galaxy S8. Samsung har dock gjort sensorn mer distinkt utformad, vilket gör den lättare att känna med fingrarna. I sin tur leder det till färre fingrar placerade över kameramodulen. Detta förutsätter dock att du är högerhänt, för vänsterhänta kommer avläsningen fortsatt vara ett stort bekymmer.

Du som är högerhänt kommer vara glad för detta då övriga autentiseringsmetoder som ansiktsavläsning och ögonavläsning är lätta att lura och alldeles för bökiga att använda för att det ska vara värt det i långa loppet. Med Galaxy S8-familjen stängde jag av alla dessa funktioner och förlitade mig på pin-kod, men med Note 8 har jag faktiskt använt fingeravtrycksläsaren under hela testperioden.

Specifikationer