Visa: Kylskåpet kan snart betala

Kontaktlösa mobilbetalningar är bara början, för tack vare sakernas internet kan snart kylskåpet, bilen och kläderna betala själva. Ida har träffat Christina Lind, Sverigechef på Visa för att prata om framtidens betalningar och hur de påverkar oss kunder.

Nyligen blev jag stannad av en person på gatan som med lite lätt desperation i blicken frågade om jag visste var närmaste uttagsautomat fanns. Jag blev lite ställd, för jag har nästan aldrig några kontanter själv längre och har knappt sett de nya sedlarna. "Nä, det brukade finnas en där borta, men den är borta nu."

På fler och fler ställen kan jag betala kontaktlöst (eller blippa mitt kort mot terminalen som en del säger) och ibland rent av med min Apple Watch där jag har Rikskortet inlagt. Vad betyder dessa förändringar för dig som konsument, och hur kommer du att betala i framtiden? Jag satte mig nyligen ner med Visas Sverigechef Christina Lind för att prata om kontaktlösa betalningar och den spännande utveckling som sker nu. Solen lyser in genom fönstren medan vi pratar, det härliga sommarvädret har värmt upp Stockholm. Uteserveringarna lockar ut människor och köerna ringlar till glassförsäljarna. Som i allt högre grad tar betalt utan att vare sig kontanter eller kort är inblandade.

Visa är en riktigt gammal spelare i branschen – det första Visa-kortet gavs ut redan 1958 som Bank Americard, och namnet Visa registrerades 1970. Men plastkorten börjar bli förlegade och den nya så kallade tokeniseringstekniken öppnar upp för betydligt enklare betalningar för oss konsumenter, utan att göra avkall på säkerheten i fysisk handel och på nätet. Christina Lind säger:

– Vår målsättning är att vara en möjliggörare för transaktioner. Det ska vara så smidigt som möjligt för alla inblandade. När det gäller säkerheten är det en så kallad hygienfaktor, det är ett baskrav som vi inte tummar på och med tokeniseringstekniken blir det bättre.

Det tar tid att förändra beteenden

När de första plastkorten kom användes de från början mest för att ta ut kontanter och Christina Lind konstaterar att det tar tid att förändra beteenden. Nuförtiden är kontanter ovanliga och vi är inne i en ny förändringsfas där kontaktlösa betalningar börjar få fäste. Det innebär att du "blippar" kortet mot terminalen, och själva transaktionen görs utan fysisk kontakt

– Kontaktlösa betalningar började rulla ut förra året, men det är först i år som det verkligen tagit fart. Alla banker idag erbjuder ett alternativ till kunderna, alla har möjlighet att få kontaktlösa kort- eller mobilbetalningar. Nu är det någonstans runt hälften av alla terminaler som kan ta emot den här typen av betalningar. År 2020 ska alla terminaler göra det.

Själv stirrar jag numera intensivt på kortterminalerna när jag ska betala för saker. Kommer symbolen för kontaktlöst köp upp? Kan jag betala utan att stoppa in chipet? Än så länge är det inte den smidiga upplevelse det skulle kunna vara just på grund av osäkerheten. Mindre teknikintresserade personer än vad jag är stoppar nog bara in chipet för att slippa fundera.

– Det är en önskan från vår sida att konsumenterna ska känna sig välkomna när de provar på att betala kontaktlöst de första gångerna. Jag hade själv en mycket kul upplevelse på Gotlandsbåten. Jag var på väg att stoppa in chipet när personen i kassan glatt stoppade mig "Nej nej, stoppa inte in kortet. Blippa!". Handlarna måste visa upp att det här går att göra och bjuda in konsumenterna.

Det finns mandat som trycker på den här utvecklingen, så som att alla betalterminaler ska kunna ta emot kontaktlösa betalningar år 2020, men industrin här i Sverige har också kopplat ett gemensamt grepp om tekniken och vill åt samma håll enligt Christina.

Säkerheten är viktigast

Med chip och pinkoder ökade säkerheten för kortbetalningar i den fysiska handeln, men när det gäller e-handel har det inte varit på samma nivå. Christina berättar att med tokeniseringstekniken ändras det här till det bättre. Nu skickas inte det fysiska kortnumret när du handlar på nätet, utan en rad med siffror i form av en så kallad "token" istället. Det finns olika typer av dessa, och samma person kan ha tokens för olika enheter, tokens för specifika handlare och tokens för en viss typ av köp. Tokens utfärdade för exempelvis kontaktlösa betalningar fungerar inte i en annan miljö.

Skulle det behövas kan en enskild token spärras istället för att hela kortet måste göra det och konsumenten måste få ett nytt kort hemskickat. Enligt Christina Lind kan det här framöver kunna göras helt själv av kunden vid behov.

– Vi har en vision om att konsumenter i framtiden kan logga in till en portal och själva se alla sina tokens och kunna spärra enskilda vid behov.

Mobilbetalningar bara första steget

Med tjänster som Samsung Pay, Apple Pay och Fitbit Pay går det nu att betala kontaktlöst utan att plastkortet behöver vara med. Du gör allt med din mobil eller smarta klocka, och enligt Christina är det här bara början.

– Mobilen är bara det första steget, sedan går vi vidare till appar, och andra typer av enheter tack vare sakernas internet. Det blir möjligt att betala med bilar, kylskåp och kläder. Det finns egentligen inga begränsningar där.

I dagsläget fungerar tyvärr inte alla tjänster med alla banker, vilket är frustrerande för användarna och bromsar spridningen av de nya betalningsmetoderna. Men från Visas sida är allt klart, och tekniken finns på plats.

– Vi förser bankerna med de tjänster de behöver och de i sin tur introducerar tjänsterna till kunderna.

Biometriska lösningar nästa

Allt fler mobiltelefoner kan nu låsas upp med hjälp av ett fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Den här typen av biometriska autentiseringsmetoder kommer också till digitala betalningar vilket gör det ännu smidigare.

– Ja, det här är jättespännande, de biometriska lösningarna kommer att göra det ännu enklare att betala. Vi vet från våra undersökningar att det finns en stor mottaglighet i Sverige. Vi ser heller ingen skillnad mellan olika åldersgrupper heller. Vi är överlag väldigt vana vid digitala tjänster, många gör betalningar via nätet och bankärenden i mobilen. Visa tittar på flera metoder.

Något annat som redan finns är det som kallas för osynliga betalningar. Det är exempelvis när du beställer en taxi via en app och betalningen dras automatiskt. Längre fram kan vi tänka oss lösningar där du kör bilen till bensinmacken för att tanka och bilen automatiskt betalar för bränslet så att du bara kan köra vidare.

– Med hjälp av AI och maskininlärning kan vi också underlätta för kunden som exempelvis varje fredag vid en viss tid handlar för ett visst belopp i en särskild butik. Vi kan bevilja det köpet snabbare – kanske utan att kunden ens behöver ta upp sitt kort.

Nästa grej – kylskåpet betalar?

Med sakernas internet kommer betalningar att komma från många olika ställen. Christina berättar att det idag finns tre miljarder Visa-kort i världen, men att det redan år 2020 kommer att finnas 30 miljarder.

– Varje person kommer att ha flera tokens. Människor kommer att ha flera betalningspunker; kylskåpet, mobilen, klockan, bilen, klädesplagg eller något helt annat. Men det kommer såklart också att fortsätta att finnas kontanter och plastkort.

Det är viktigt att välja ett svårt wifi-lösenord om du vill skydda det mot obehöriga, men det går också att välja ett som är svårt att kommunicera.

Storlekarna sägs börja med en 5,8-tums enklare instegsmodell, och prislappen ser ut att fortsätta 2018 års trend med att vara av det saftigare slaget.

Någon svensk lansering av Amazons näthandel blev det inte den här veckan, men däremot bjuder vi på frågesport!

DJ-appen Djay är en av de mer populära på IOS-plattformen, men nu byter appen till en prenumerationsbaserad betalningsmodell. Detta blir allt mer populärt bland dyrare mobilappar.

Framtiden för Googles mobila operativsystem kanske börjar närma sig något då referenser nu börjat leta sig in i Android-projektet.

Med IOS 12 har Apple gjort det möjligt att se vädret på låsskärmen när du vaknar. Så här får du igång funktionen.