Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum.
Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.

MASSA frågor (8 st) om PDF-export, icc-profiler, Assign/Convert to profile m.m!

Tråden skapades och har fått 37 svar. Det senaste inlägget skrevs .
  • Medlem
  • Göteborg
  • 2013-01-09 16:44

Mitt första inlägg (av många, hoppas jag) på detta forum; spännande!

Ber redan nu om ursäkt för min roman, men så här blir det när man har gått i månader och samlat på sig massa frågor! Att sedan googla är förjäkligt, för då uppstår det bara ännu mer frågor...

Jag är en nybliven formgivare som har väldigt många frågor kring det här med att färdigställa tryckfärdiga original. Jag har en konstnärlig utbildning men känner nu att jag behöver mer teknisk kunskap, och trots att jag har praktiserat på flertalet olika byråer så har många av mina frågor blivit obesvarade. Väldigt många i branschen tycks helt enkelt inte ha kunskap om färgprofiler/liknande, och jag vill inte vara en av dem: därav alla frågor här! Hoppas på er kunskap och vilja att hjälpa Jobbar för övrigt i den engelska CS6-sviten för Mac.

Okej, då kör vi:

1.
På de arbetsplatser som jag har varit på så har rutinerna skiljt sig åt; Vissa kör PDF-exportering via "High quality print" medan andra, och jag själv, kör PDF X/-1a:2001 som standard. Vad är egentligen skillnaden mellan alla dessa + X-3:2002, X-4:2008 samt Press quality? Har det endast med Output > Color samt kompabiliteten (PDF1.3-1.7) att göra, eller har jag missat något? Komprimeringen på bilderna tycks ju ha samma värden gällande ppi.

2.
När vi ändå är inne på PDF-exporteringen, vad innebär egentligen "Standard"-inställningarna? Finns precis bredvid "Compability" när man får upp export-rutan i InDesign. Jag kör bara på de inställningar som hör till respektive exportval; Är det något som man behöver gå in och pilla med?

3.
Om jag har förstått det rätt så är Fogra39 en uppdaterad version av Fogra27, men vad är det för skillnad mellan Fogra39, ISO Coated v.2 och ISO Coated v.2 300%? Är det färgmängden i bilderna, eller någonting annat? När används vilken profil, och vad är att föredra i valet vid obestruket papper: Uncoated Fogra 27 eller PSO Uncoated?

4.
Som en naturlig följd av frågan ovanför; Vad händer om man använder en icc-profil för bestruket papper på obestruket papper, och tvärtom?

5.
Jag har fått lära mig att man ska använda Dot Gain 15% på både "Gray" och "Spot" som standardinställning, men jag har aldrig fått veta varför. Efter att ha googlat runt på olika forum har också rekommendationer om Gray Gamma 2.2 kommit upp, och jag undrar nu vad dessa inställningar egentligen är till för och vilken som lämpar sig när?

6.
Om jag gör en broschyr och en bild på ex. den högra sidan ska sträcka sig ända in mot bigningen, behöver det då vara utfall då pappret inte skärs utan bara viks, till skillnad mot kanterna? Eller räcker det med att kryssa ur "Facing pages"? Säkert superdum fråga! När jag har gjort broschyrer så har jag först jobbat med framsida, uppslag, uppslag... baksida för att se layouten, och därefter gjort en kopia av dokumentet där jag har lagt allting som enskilda sidor med utfall åt alla håll, även "mitten", för att vara på den säkra sidan. Det kanske bara är att slösa tid? Gör så sällan flersida saker så jag glömmer alltid bort hur man bör göra

7.
Vad är egentligen skillnaden på Assign vs. Convert to profile? Jag har fått höra att man ska köra Assign när det inte finns någon inbäddad profil överhuvudtaget, medan Convert ska användas om man vill ändra från en inbäddad profil till ex. den som man själv jobbar i. Ungefär som att Assign omvandlar mina 10 kr till 10 $, vilket blir fel då man måste ta hänsyn till valutakursen medan Convert gör om mina 10 kr till 8.97$för att vara så korrekt som möjligt. Har man däremot bara 10 utan någon ändelse alls så funkar Assign. Stämmer detta?

8.
Slutligen, verkar mitt standard-arbetsflöde för trycksaker som följer okej eller finns det något som är helt galet/tips på förbättringar?

- Ser till att dokumentet som jag jobbar i är i CMYK, och mina Color Settings är Adobe RGB + Fogra39 (Europe Prepress 3).
- "Klistrar in" logotypernas ankarpunkter istället för att länka in dem som vanliga bilder
- Ser till att alla bilder är i CMYK och 300 dpi, försöker även att inte skala bilderna mer än +/- 15% i just InDesign
- Outlinar all text, men sparar en kopia med vanlig text utanför bleeden (3 mm) i InD-filen
- Slänger onödiga swatches och lager
- Väljer PDF/x-1a:2001 i exporten, klickar i Crop Marks och Document Bleed Settings (3 mm)
- Ser till att Facing Pages är urklickat
- Öppnar PDF:en i Acrobat Pro, kollar Output Preview och klickar i Simulate Paper Color + Overprinting, kollar så att ingen text är i 4-färgssvart (om det inte gäller offset) och kollar slutligen så att färgmängden inte överstiger 240-300%

Här vet jag sedan att man kan kolla massa saker i Preflight, men det har jag ingen aning om hur man gör/vad som ska kollas...

Tack på förhand för kloka svar!

Ursprungligen av mgfo:

Okej, då kör vi:

1.
På de arbetsplatser som jag har varit på så har rutinerna skiljt sig åt; Vissa kör PDF-exportering via "High quality print" medan andra, och jag själv, kör PDF X/-1a:2001 som standard. Vad är egentligen skillnaden mellan alla dessa + X-3:2002, X-4:2008 samt Press quality? Har det endast med Output > Color samt kompabiliteten (PDF1.3-1.7) att göra, eller har jag missat något? Komprimeringen på bilderna tycks ju ha samma värden gällande ppi.

PDF-X är framtagen just för tryckproduktion. PDF-X/1a tillåter bara CMYK:ade bilder och bäddar inte in profiler i varje bild. PDX-X/4 tillåter dig ha bilder i CMYK, RGB, Lab. Det gör att du kan använda PDF-X/4 för ett RGB-flöde, där konverteringen till CMYK sker först hos tryckeriet. Du har också stöd för funktioner som transparens i de senare versionerna av PDF-standarden, vilket inte du kan använda i PDF-X/1a.

Citat:

2.
När vi ändå är inne på PDF-exporteringen, vad innebär egentligen "Standard"-inställningarna? Finns precis bredvid "Compability" när man får upp export-rutan i InDesign. Jag kör bara på de inställningar som hör till respektive exportval; Är det något som man behöver gå in och pilla med?

Om du väljer PDF-X/1a kommer den att göras så att den är utformad enligt denna standard. Inget du behöver ändra, alltså.

Citat:

3.
Om jag har förstått det rätt så är Fogra39 en uppdaterad version av Fogra27, men vad är det för skillnad mellan Fogra39, ISO Coated v.2 och ISO Coated v.2 300%? Är det färgmängden i bilderna, eller någonting annat? När används vilken profil, och vad är att föredra i valet vid obestruket papper: Uncoated Fogra 27 eller PSO Uncoated?

Fogra 39 är egentligen en uppmätning av en tryckning på ett bestruket papper. Från dessa mätningar kan man konstruera ett antal olika tryckprofiler, som varierar i hur mycket svart tryckfärg som används i förhållande till CMY och den tillåtna totala färgmängden. Sedan har Adobe konstruerat en profil som de kallar för Coated Fogra 39. ECI har konstruerat en profil som de kallar för ISO Coated v2 och en annan som kallas för ISO Coated v2 300%. Coated Fogra 39 och ISO Coated v2 har en maximal färgmängd på 330%, medan ISO Coated v2 300% har en maximal färgmängd på 300%. Coated Fogra 39 har en lägre mängd svart än ISO Coated v2 och börjar också blanda in svart vid en mörkare ton. OM tryckeriet trycker enligt ISO-standarden använder de oftast ISO Coated v2 eller ISO Coated v2 300%.

För obestruket papper är den nya profilen PSO Uncoated.

Citat:

4.
Som en naturlig följd av frågan ovanför; Vad händer om man använder en icc-profil för bestruket papper på obestruket papper, och tvärtom?

En profil för bestruket papper har en högre total färgmängd än vad ett obestruket papper kan hantera. Så om du faktiskt skulle trycka med en sådan profil skulle det ställa till en hel del problem vid tryckningen. Nu konverterar tryckeriet antagligen din trycksak till sin obestrukna profil innan den går till pressen.

Motsatsen skulle innebära att du använder en för snäv färgrymd med för låg total färgmängd. Bleka och tråkiga bilder alltså. Det är svårare att konvertera från en obestruken profil till en bestruken med bra resultat än tvärtom.

Citat:

5.
Jag har fått lära mig att man ska använda Dot Gain 15% på både "Gray" och "Spot" som standardinställning, men jag har aldrig fått veta varför. Efter att ha googlat runt på olika forum har också rekommendationer om Gray Gamma 2.2 kommit upp, och jag undrar nu vad dessa inställningar egentligen är till för och vilken som lämpar sig när?

Standardinställningen fungerar bra när du ska trycka på ett bestruket papper. Men om du gör en tryckproduktion på ett lättbestruket papper ska du ha en dot gain (punktförstoring) på 20 %, trycker du på ett obestruket papper eller dagstidningspapper ska du gå ännu högre upp.

Punkt 8: Personligen skulle jag nog jobba med dokumentet i RGB och köra ut till CMYK (med hjälp av PDF X/1a-2001) först vid leverans. Detta för att ha full frihet att justera bilder under layoutandets gång – att jobba enbart med CMYK innebär ju en del begränsningar i Photoshop etc.

Ursprungligen av johan_tanying:

Punkt 8: Personligen skulle jag nog jobba med dokumentet i RGB och köra ut till CMYK (med hjälp av PDF X/1a-2001) först vid leverans. Detta för att ha full frihet att justera bilder under layoutandets gång – att jobba enbart med CMYK innebär ju en del begränsningar i Photoshop etc.

Nu finns det ju en hel del som man kan göra i CMYK som inte går att göra i RGB också. Det går till exempel inte att kontrollera den svarta kanalen, eftersom den skapas först vid konverteringen till CMYK. Så att behålla bilderna i RGB är väl en OK rekommendation, men att CMYK:a först vid PDF:ningen är väl inte den optimala lösningen om du har bildintensiva projekt med höga krav på bildkvaliteten.

Om det inte är bildböcker du ska göra är det däremot OK att arbeta i RGB i hela kedjan och låta CMYK:ningen ske när du skapar din PDF. Men då måste du se till att dina bilder är anpassade till CMYK. I projektet Felboken (Felboken) hittade vi på begreppet CMYK-vänlig RGB. På den webbplatsen hittar du en rätt komplett genomgång hur du kontrollerar dina bilder innan de konverteras till CMYK.

  • Medlem
  • Göteborg
  • 2013-01-11 11:31
Ursprungligen av stefanprofiler:

Om det inte är bildböcker du ska göra är det däremot OK att arbeta i RGB i hela kedjan och låta CMYK:ningen ske när du skapar din PDF. Men då måste du se till att dina bilder är anpassade till CMYK. I projektet Felboken (Felboken) hittade vi på begreppet CMYK-vänlig RGB. På den webbplatsen hittar du en rätt komplett genomgång hur du kontrollerar dina bilder innan de konverteras till CMYK.

Det är just sånt här som gör mig smått förvirrad; vissa vill ha RGB och vissa (de flesta som jag har förstått det?) föredrar CMYK! Här är min spontana tanke att man bör konvertera alla bilder till rätt färgrymd (vi säger CMYK här), storlek osv i Photoshop för att som ett sista steg i processen placera in dom i InDesign. Om jag konverterar till CMYK först vid PDF-exporten, förlorar jag inte lite av kontrollen? Alltså att jag efter konverteringen inser att färgerna inte blir bra, och således måste gå tillbaka till PS för att redigera detta? Rätta mig gärna här, för jag kanske tänker helt fel!

Detta skriver jag utan att ha läst i Felboken, som för övrigt verkar vara en väldigt bra informationskälla Ska läsa så fort tillfälle ges!

Ursprungligen av mgfo:

Det är just sånt här som gör mig smått förvirrad; vissa vill ha RGB och vissa (de flesta som jag har förstått det?) föredrar CMYK! Här är min spontana tanke att man bör konvertera alla bilder till rätt färgrymd (vi säger CMYK här), storlek osv i Photoshop för att som ett sista steg i processen placera in dom i InDesign. Om jag konverterar till CMYK först vid PDF-exporten, förlorar jag inte lite av kontrollen? Alltså att jag efter konverteringen inser att färgerna inte blir bra, och således måste gå tillbaka till PS för att redigera detta? Rätta mig gärna här, för jag kanske tänker helt fel!

Min normala arbetsgång är att jag har gjort i ordning mina bilder i en RGB-färgrymd som är tillräckligt stor för att täcka in de flesta av de färger som kan tryckas. Sedan görs formgivningen i InDesign. Därefter skalar jag bilderna till rätt storlek, kontrollerar att de inte har färger som ligger utanför det omfång som kan tryckas, skärper dem, konverterar till CMYK och sparar dem. I InDesign gör jag sedan min pdf som jag skriver ut som ett provtryck. Om det då är bilder som jag inte är nöjd med går jag tillbaka till InDesign, markerar bilden som jag vill ändra och öppnar bilden via länkpanelen i Photoshop. Korrigerar bilden och sparar den. I InDesign uppdateras då bilden automatiskt och jag skapar en ny pdf.

Om du gör CMYK:ningen i Photoshop eller när du skapar din pdf är alltså inte så viktigt. Fördelen att göra det i Photoshop är att jag kan bearbeta bilden lite mera, till exempel genom att kontrollera hur den svarta kanalen ser ut. Men det kräver en hel del koll när man ska bearbeta bilden i CMYK så att man inte skapar en bild som har för hög eller låg total färgmängd.

Du har redan fått de flesta av dina frågor besvarade på bästa möjliga sätt. Under punkt 8 vill jag dock säga att det är bortkastad tid att klistra vektorgrafik in i indesign, i normala fall. Enda gången du kan ha fördel av det är om du kommer att påverka objektets genomskinlighet, övertrycksinställningar etc. Att omvandla text till outlines är ren idioti, kvalitetsmässigt. Den enda gång det finns anledning att göra det är om du ska skicka iväg pdf: en till någon som sitter på gammal utrustning från 1997 typ.
Att slänga onödiga lager och färgrutor kan du göra för att det är trevligt med välstädade dokument, om du tänkt jobba vidare i dem npgon fång, men det har ingen som helst inverkan på din pdf

Att göra en koll i acrobat skadar naturligtvis inte, men jag tycker att du skulle ta ett mer principiellt grepp: Det innebär att du tar kontroll över processen (hur du gör) och över resultatet ( hur det blev) En perfekt process kommer ge ett perfekt resultat, så kontrollen av resultatet visar att något i processen klickat.

Mao, om du har en massa regler för processen så bör du också kontrollera att det blir så i resultatet, och acrobat har extremt kraftfull preflight där du kan kontrollera tex upplösning , profiler, teckensnitt, färgmängd etc etc

  • Medlem
  • Göteborg
  • 2013-01-10 12:25

Många bra, och framför allt lättförståeliga, svar på mina långa frågor: Detta tackar jag ödmjukt för!

Anledningen till att jag har som vana att klistra in logotyper som vektor istället för att köra en vanlig "Place" är för att jag vill undvika länkningen i så lång utsträckning som möjligt. Finns det inklistrat i dokumentet så säkerställer jag ju att den finns där, oavsett om någon annan skulle få för sig att flytta på den ursprungliga logotyp-filen. Men det kanske är slöseri med tid som sagt!

När det kommer till outline:andet av text, så är det för att jag många gånger har jobbat med gratistypsnitt från nätet, och har hört att man då gör bäst i att göra just detta för att typsnittet inte ska krångla. Jag har nämligen varit osäker på huruvida PDF-exporten bäddar in typsnitt eller inte, och tyvärr har jag fortfarande inte den kunskapen: Något som någon kanske kan hjälpa mig med?

Vid exporter till PDF/X-1a:2001, följer då typsnitten med eller inte, och kan man välja detta? Är det inte så att det i vissa fall går bra att använda sig utav ett visst typsnitt, men med villkoret att man inte får skicka det vidare, dvs. "embedd"?

  • Medlem
  • 2013-01-10 13:00

Tips: De flesta tryckerier brukar ha egna formella eller informella önskemål/krav på hur dokumenten ska se ut vid leverans. Det kan skilja sig åt. Och om man vill ha full kontroll över ett tryckresultat bör man tala med en erfaren tryckare på det aktuella tryckeriet. För om kartan och terrängen inte stämmer överens är det terrängen som gäller, alldeles oavsett vad man annars kan ha fått för sig, eller vilka certifieringar en företagsledning antar följs...

Om det primära målet är att inte slarva bort filer kan du alltid välja att bädda in länken mha länkpanelen i indesign. Men ska det vara någon vits med det måste du ju länka in bildfiler också, vilket i praktiken inte är görbart. Det är bättre att du funderar på en vettig arkiveringsmetod tycker jag

Vad gäller typsnitten så kan man säga att det är näst intill icke förekommande med licensvillkor som förhindrar inbäddning. Det innebär att du löser ett troligtvis icke förekommande problem på ett sånt sätt att ALLA dina dokument blir potentiellt sämre, tappar sökbarhet, får större filstorlek etc etc. Ett bättre arbetssätt är att innan användning kontrollera typsnitten (indesign kommer också varna dug vill jag minnas ) samt att du i den preflightprofil du skapar i acrobat kontrollerar för icke inbäddade typsnitt.

  • Medlem
  • Göteborg
  • 2013-01-10 13:19

alix:

Naturligtvis är det så att man bör kolla med det tilltänkta tryckeriet, det har du alldeles rätt i! Det som jag är ute efter är nog främst någon form av generell kunskap, så att jag slipper onödigt arbete samt får mer kunskap om varför man gör vissa val framför andra och vad konsekvenserna av dessa val kan bli.

Richard Rönnbäck:
Jag tackar för din input gällande inbäddning av typsnitt, jag ska absolut ta till mig detta! Att dokument blir större vid massa outline:ad text är mer än logiskt, men ingenting som jag har tänkt på.

---

På min senaste praktikplats fick jag nämligen material som skulle gå till tryck från en AD, och denna person skickade över en .jpeg på 72 dpi, med inbäddad sRGB (...) – då tänkte jag helt enkelt att "Nej, nu jävlar ska jag själv sätta mig in i det här så att jag inte gör likadana misstag". Jag är som sagt utbildad från en mer konstnärlig linje, med fokus på kreativiteten och själva formgivningen snarare än prepress/originalar-kunskap, därav alla nyfikna frågor.

Ursprungligen av mgfo:

På min senaste praktikplats fick jag nämligen material som skulle gå till tryck från en AD, och denna person skickade över en .jpeg på 72 dpi, med inbäddad sRGB (...) – då tänkte jag helt enkelt att "Nej, nu jävlar ska jag själv sätta mig in i det här så att jag inte gör likadana misstag". Jag är som sagt utbildad från en mer konstnärlig linje, med fokus på kreativiteten och själva formgivningen snarare än prepress/originalar-kunskap, därav alla nyfikna frågor.

Jag har gjort en serie föreläsningar för Föreningen Sv Tecknare med just inriktningen på de tekniska aspekterna på originalproduktionen. Utifrån de kommentarer som jag fick under dessa föreläsningar har vi tagit fram en endagarskurs med just den inriktningen. Du hittar mera info om detta på Kurser våren 2013 « Projektor Utbildning

Stefan Ohlsson
Projektor Utbildning

Att vektorisera typsnitt är som alla skriver galet. Jag tror att du missuppfattade den infon du en gång fick i samband med gratistyspnitt från nätet. Det är så sant som det är sagt att vissa gratistypsnitt kan krångla något rent sanslöst. Senast för tre månader sedan hade vi ett här på jobb som dödade RIPen i skrivaren och skrev ut 800! nästan tomma A3-sidor (originalet var TVÅ sidor). Ofta är det symboler och handstilar (tex för en fejkad namnteckning) man lånar i gratistypsnitt och dessa är det absolut idé att konvertera. Men brödtext, ingress och rubbe ska man sätta med typsnitt som funkar.

/m

Senast redigerat 2013-01-10 16:47

Har inget att tillägga, men måste få säga att jag är djupt imponerad över kompetensen som finns här. Har jobbat digitalt mot tryckerier sedan mitten av 90-talet och därför följt med i den utveckling som varit. Jag är inte layoutare, men fuskat lite med det också, däremot har jag i allra högsta grad varit inblandad i processen.
Det är verkligen jätteintressant att läsa och ta del av er kunskap. Tack så mycket!

  • Medlem
  • Växjö
  • 2013-01-16 11:48

Håller med om att det här är väldigt intressant läsning! Jag har arbetat med trycksaker i ca 12 år och det är verkligen så att tillvägagångssättet och det man tror är rätt - är väldigt olika på olika arbetsplatser.

Processen att skapa en korrekt tryck-pdf har nästan alltid förklarats med en viss osäkerhet Det gör att även jag, fortfarande, inte känner mig helt 100% säker på att jag gjort rätt när jag skickat iväg en PDF till tryckeriet. Tur att man i det flesta fall kan köra ett provtryck

Jag tar dock alltid kontakt med tryckeriet innan och rekar hur dom vill ha det. Ofta har dom ju också en egen "PDF-förinställning" som man kan tillämpa.

Citat:

7.
Vad är egentligen skillnaden på Assign vs. Convert to profile? Jag har fått höra att man ska köra Assign när det inte finns någon inbäddad profil överhuvudtaget, medan Convert ska användas om man vill ändra från en inbäddad profil till ex. den som man själv jobbar i. Ungefär som att Assign omvandlar mina 10 kr till 10 $, vilket blir fel då man måste ta hänsyn till valutakursen medan Convert gör om mina 10 kr till 8.97$för att vara så korrekt som möjligt. Har man däremot bara 10 utan någon ändelse alls så funkar Assign. Stämmer detta?

8.
Slutligen, verkar mitt standard-arbetsflöde för trycksaker som följer okej eller finns det något som är helt galet/tips på förbättringar?

- Ser till att dokumentet som jag jobbar i är i CMYK, och mina Color Settings är Adobe RGB + Fogra39 (Europe Prepress 3).
- "Klistrar in" logotypernas ankarpunkter istället för att länka in dem som vanliga bilder
- Ser till att alla bilder är i CMYK och 300 dpi, försöker även att inte skala bilderna mer än +/- 15% i just InDesign
- Outlinar all text, men sparar en kopia med vanlig text utanför bleeden (3 mm) i InD-filen
- Slänger onödiga swatches och lager
- Väljer PDF/x-1a:2001 i exporten, klickar i Crop Marks och Document Bleed Settings (3 mm)
- Ser till att Facing Pages är urklickat
- Öppnar PDF:en i Acrobat Pro, kollar Output Preview och klickar i Simulate Paper Color + Overprinting, kollar så att ingen text är i 4-färgssvart (om det inte gäller offset) och kollar slutligen så att färgmängden inte överstiger 240-300%

Vilka bra frågor, och vilka bra svar! Det här forumet är bäst!
På fråga 8 vill jag lägga till att jag håller med om man inte behöver göra outlines av typsnitt (har bara gjort det när det varit kinesiska, så inget oväntat skulle hända när jag skickade till tryck i annat land med begränsade kommunikationsmöjligheter med tryckeriet).

Men något som är bra att lägga till i flödeslistan: Kontrollera typsnitt i Text > Sök efter teckensnitt, så inga fler än de du vill ha med smugit sig in via Word etc. Sök och ersätt de som inte ska vara med. Och ta även bort format som automatiskt hoppat in från Word vid montering av text, och som du inte använder. Vissa format kan ställa till det annars om de ligger utan att synas med annat radavstånd etc.

Och så undrar jag också om det är någon som har svar på fråga 7, hittade inte något. Jag har inte heller fått kläm på bästa sättet när det gäller konvertera eller tilldela än, om man t.ex ska använda samma bild till sju olika annonsmaterial till olika tidningar med olika färgprofiler.

Ursprungligen av Macchiato:

Och så undrar jag också om det är någon som har svar på fråga 7, hittade inte något. Jag har inte heller fått kläm på bästa sättet när det gäller konvertera eller tilldela än, om man t.ex ska använda samma bild till sju olika annonsmaterial till olika tidningar med olika färgprofiler.

Detta med tilldela och konvertera till verkar alltid vara samma förvirrande del. Det är egentligen rätt enkelt. Tilldela gör du bara om det inte finns en profil i din bild, eller om du vet att den är felaktig. Ett exempel är om du skannar en bild med en programvara som inte infogar en färgprofil. När du öppnar denna bild i Photoshop kan du tilldela din skannerprofil. Då ska färgerna se korrekta ut.

Nu är det ju många skannrar vars profiler verkar vara gjorda av någon som är helt okunnig på detta med profilering, så tyvärr stämmer inte teorin med verkligheten ibland. Men om du har en bra skannerprofil stämmer det.

Sedan bör du konvertera denna bild till en arbetsfärgrymd som till exempel Adobe RGB. Det är inte så lyckat att bearbeta en bild i en kamera- eller skannerprofil.

Beträffande de olika tidningarna är det väl ett tydligt exempel på varför det finns stora fördelar med ett RGB-flöde. Ha allt i RGB och konvertera först till CMYK när du ska skapa en pdf. Då väljer du att konvertera till tidningens tryckprofil när du skickar iväg bilden. Men nu blir det allt mindre problem med detta. Allt fler tryckerier arbetar med standardiserade ISO-profiler. Så istället för att hålla reda på alla olika tidningars profiler använder du en och samma profil. Enda anledningen att ha olika profiler blir då om du trycker på olika papper. Ett bestruket papper trycks med ISO Coated v2 eller ISO Coated v2 300%, ett lättbestruket rulloffsetpapper trycks med PSO LWC och ett obestruket trycks med PSO Uncoated.

  • Medlem
  • Växjö
  • 2013-02-13 11:08
Ursprungligen av stefanprofiler:

Sedan bör du konvertera denna bild till en arbetsfärgrymd som till exempel Adobe RGB. Det är inte så lyckat att bearbeta en bild i en kamera- eller skannerprofil.

Beträffande de olika tidningarna är det väl ett tydligt exempel på varför det finns stora fördelar med ett RGB-flöde. Ha allt i RGB och konvertera först till CMYK när du ska skapa en pdf. Då väljer du att konvertera till tidningens tryckprofil när du skickar iväg bilden. Men nu blir det allt mindre problem med detta. Allt fler tryckerier arbetar med standardiserade ISO-profiler. Så istället för att hålla reda på alla olika tidningars profiler använder du en och samma profil. Enda anledningen att ha olika profiler blir då om du trycker på olika papper. Ett bestruket papper trycks med ISO Coated v2 eller ISO Coated v2 300%, ett lättbestruket rulloffsetpapper trycks med PSO LWC och ett obestruket trycks med PSO Uncoated.

Det här tycker jag är klurigt. Att arbeta i en färgrymd som är annan än den man sedan skall trycka i. En femma är om man skall trycka samma original på flera olika ställen, men oftast är kanske inte fallet så. Inte för mig i alla fall.
Jag föredrar alltid att konvertera bilderna till rätt profil i Photoshop för att kunna justera eventuella oönskade effekter som då uppstår. Det får man ju aldrig möjlighet att göra om man konverterar i samband med att man skapar PDF:en. När man konverterar till profil i samband med att man skapar PDF:en så gäller det ju också att ha tungan rätt i mun så inte också texten blir 4-färg. Det vill man ju inte!

Jovisst kan det ha en fördel att konvertera bilderna till destinationsprofilen, men det har också potentiella nackdelar, t.ex. om om du har en RGB-bild med känsliga detaljer i området som ligger utanför den tänkta CMYK-profilen, det kan i värsta fall innebära att du får en irreparabel förlust, men som hade kunnat påverkas i RGB-filen.

Om man nu ska jobba så bör man ta sig tid att förstå Photoshops koncept med korrekturfärger, vilket kan göra att man identifierar sådana problemområden innan konvertering, och därmed kan justera dem i okonverterat läge, för att först därefter göra slutjusteringen efter cmykning.

Nu är ju allt det här overkill för de flesta produktioner. Tittar man på t.ex. dagstidningar så ligger väl andelen bilder som enbart har gått genom autorepro på typ mer än 95%, och för tidskrifter kanske något lägre, men ändå väldigt högt.

  • Medlem
  • Växjö
  • 2013-02-13 15:36
Ursprungligen av Richard Rönnbäck:

Jovisst kan det ha en fördel att konvertera bilderna till destinationsprofilen, men det har också potentiella nackdelar, t.ex. om om du har en RGB-bild med känsliga detaljer i området som ligger utanför den tänkta CMYK-profilen, det kan i värsta fall innebära att du får en irreparabel förlust, men som hade kunnat påverkas i RGB-filen.

Om man nu ska jobba så bör man ta sig tid att förstå Photoshops koncept med korrekturfärger, vilket kan göra att man identifierar sådana problemområden innan konvertering, och därmed kan justera dem i okonverterat läge, för att först därefter göra slutjusteringen efter cmykning.

Nu är ju allt det här overkill för de flesta produktioner. Tittar man på t.ex. dagstidningar så ligger väl andelen bilder som enbart har gått genom autorepro på typ mer än 95%, och för tidskrifter kanske något lägre, men ändå väldigt högt.

Ja, det där är någonting jag skulle behöva läsa på mer om. Du menar att man kan kringgå problemet om man göra vissa åtgärder innan man konverterar till CMYK? - och att det skulle vara mer förlåtande att låta konverteringen ske i PDF-skapar-stadiet?

Ursprungligen av Hallon:

Ja, det där är någonting jag skulle behöva läsa på mer om. Du menar att man kan kringgå problemet om man göra vissa åtgärder innan man konverterar till CMYK? - och att det skulle vara mer förlåtande att låta konverteringen ske i PDF-skapar-stadiet?

Egentligen skulle man vilja ha en exempelfil som visar, för det blir lätt lite fåniga exempel när man hittar på, men om man försöker illustrera principen så kan vi anta att du har två produktbilder med olika färger i samma RGB-bild, och att båda dessa färger faller utanför vad som är möjligt att återge i din CMYK-profil, så kan resultatet i värsta fall bli att båda dessa RGB-färger mappas till en och samma färg i CMYK-rymden (beroende på renderingsmetod) eller om inte fullt så dramatiskt, att den relativa skillnaden färgerna emellan blir så förskjuten så att bilden blir missvisande (det blir den ju ändå, eftersom färgerna inte kan återges, men här blir alltså ytterligare ett fel)

Om du då har kvar bilden i RGB-läge, men visar bilden i CMYK-korrfärger, så har du möjlighet att göra en selektiv färgförändring INNAN du konverterar, vilket gör att den relativa skillnaden mellan färgerna ändå består.

Kanske dåligt förklarat, men förhoppningsvis förstår du vad jag menar.

Ursprungligen av Hallon:

Ja, det där är någonting jag skulle behöva läsa på mer om. Du menar att man kan kringgå problemet om man göra vissa åtgärder innan man konverterar till CMYK? - och att det skulle vara mer förlåtande att låta konverteringen ske i PDF-skapar-stadiet?

Inte bara mera förlåtande, det är snarare nödvändigt att göra dessa korrigeringar innan man konverterar bilden till CMYK. Vill du fördjupa dig i ämnet har du en artikel här http://www.sfoto.se/teknik/farghantering-kali...

  • Medlem
  • Neverland
  • 2013-02-13 22:41
Ursprungligen av stefanprofiler:

Inte bara mera förlåtande, det är snarare nödvändigt att göra dessa korrigeringar innan man konverterar bilden till CMYK. Vill du fördjupa dig i ämnet har du en artikel här http://www.sfoto.se/teknik/farghantering-kali...

Den artikeln tackar jag för. Jag gjorde ett makro enligt beskrivningen och det kommer jag nog ha nytta av i framtiden. Betydligt enklare och snabbare än det arbete jag tidigare lagt ner på bråkiga bilder.

Ursprungligen av filuren:

Den artikeln tackar jag för. Jag gjorde ett makro enligt beskrivningen och det kommer jag nog ha nytta av i framtiden. Betydligt enklare och snabbare än det arbete jag tidigare lagt ner på bråkiga bilder.

Kul att du kunde få hjälp av den. Har du sedan en skärm med stort färgomfång är det lätt att se hur mycket korrigering som krävs.

  • Medlem
  • Växjö
  • 2013-02-14 09:43
Ursprungligen av Richard Rönnbäck:

Egentligen skulle man vilja ha en exempelfil som visar, för det blir lätt lite fåniga exempel när man hittar på, men om man försöker illustrera principen så kan vi anta att du har två produktbilder med olika färger i samma RGB-bild, och att båda dessa färger faller utanför vad som är möjligt att återge i din CMYK-profil, så kan resultatet i värsta fall bli att båda dessa RGB-färger mappas till en och samma färg i CMYK-rymden (beroende på renderingsmetod) eller om inte fullt så dramatiskt, att den relativa skillnaden färgerna emellan blir så förskjuten så att bilden blir missvisande (det blir den ju ändå, eftersom färgerna inte kan återges, men här blir alltså ytterligare ett fel)

Om du då har kvar bilden i RGB-läge, men visar bilden i CMYK-korrfärger, så har du möjlighet att göra en selektiv färgförändring INNAN du konverterar, vilket gör att den relativa skillnaden mellan färgerna ändå består.

Kanske dåligt förklarat, men förhoppningsvis förstår du vad jag menar.

Jag är med på noterna. Tack så mycket - jag tycker det förklarade det på ett bra sätt!

  • Medlem
  • Växjö
  • 2013-02-14 09:44
Ursprungligen av stefanprofiler:

Inte bara mera förlåtande, det är snarare nödvändigt att göra dessa korrigeringar innan man konverterar bilden till CMYK. Vill du fördjupa dig i ämnet har du en artikel här http://www.sfoto.se/teknik/farghantering-kali...

Tusen tack! Bra länk!

  • Medlem
  • 2013-02-18 11:06

Jag har en fråga som kanske platsar i den här tråden:
Jag ska göra en enkel skylt (utan pixelgrafik) som ska lämnas till ett tryckeri för tryck på kanalplast.
Denna ska komplettera redan producerat material, oklart var och hur det är producerat. Jag kan få fram färgvärden av uppdragsgivaren, men ingen info om resten av processen. Hur gör jag för att slippa ta ansvar för att färgåtergivningen blir så korrekt som möjligt?
Missförstå mig rätt. Jag kan mycket lite om den här delen av produktionen och vill förstås göra allt som står i min makt för att det ska bli bra, men kan man lämna en pdf med LAB-färger och på så vis få tryckaren att själv lista ut hur färgerna ska blandas?
Eller hur gör jag?

De flesta som får LAB-färger skiter på sig av ren skräck

Men får du verkligen färgvärdena som LAB av din uppdragsgivare, för om du inte får det kan du inte få fram dem genom att konvertera dem från t.ex. CMYK-värden, med mindre än att du vet vilken CMYK-profil som ska användas, och i så fall vet du ju profilen, och har ingen anledning att gå via LAB.

Om du bara har ett cmykvärde, men ingen profil, är det bäst att lämna materialet otaggat.

När det gäller ren vektorgrafik är det för övrigt ofta knepigt med färghantering, eftersom man ofta vill ha exakta färgvärden, snarare än korrekt färgåtergivning.

  • Medlem
  • 2013-02-18 12:01

Det är stor förvirring genom hela det här, och jag är (som du kanske förstår) inblandad endast som konsult (åt min fru).
Vi kan heller inte identifiera typsnitten som ska användas (se typsnittstråden) och den som gjort grundjobbet hade väl kanske inte sin bästa dag när tryckmaterial och site togs fram.
Beställaren vet ingenting. När "vi" bad om exakt vilka färger hon använder i sin grafiska profil fick vi en (1) hexadecimal färg.
Vi får väl fråga igen …

  • Medlem
  • Göteborg
  • 2013-02-18 21:42

Ville bara säga att det är skitroligt att det fortfarande är liv i den här tråden! Nu har jag (surprise, surprise) ytterligare några frågetecken som ni kunniga gärna får sätta tänderna i. Den här gången gäller det främst bildhantering av olika slag.

1.
På företaget som jag jobbar med just nu används det bilder i eps-format. För mig är detta lite nytt, då jag själv oftast brukar jobba med tiff eller högupplösta jpeg. Min fråga gäller alltså konvertering av en bild – kan jag ta en högupplöst jpeg, spara om bilden med ny filändelse (eps) i Photoshop, och sen är det bara att köra på och skala hur som helst när jag väl placerar den i InDesign? Bilden, som baseras på pixlar, blir väl inte vektor och föränderlig hur som helst bara för att man tilldelar filen en annan ändelse? För det är så som man verkar jobba nu, och jag ställer mig lite frågande till detta arbetsflöde. Fördelar/nackdelar med att jobba såhär, om det nu är "korrekt"? Filerna blir grymt mycket större, men om man kan skala upp dom hur som helst så tycker åtminstone jag att det väger upp en hel del!

2.
Jag har lärt mig att man inte bör skala bilder som monteras in i InDesign mer än +/- 15%: stämmer detta, eller är det hel fel? Jag förstår naturligtvis att man inte kan dra upp en liten bild till vilken storlek som helst, men den generella inställningen verkar vara att det inte gör något om man minskar bilden och den effektiva PPI:n går från 300 till t.ex. 1284. Hur ser ni på det? Om det inte påverkar kvalitén negativt på något sätt så är det såklart bekvämt och tidssparande att dra ner bilden till önskvärd storlek direkt i InDesign istället för att gå in i PS emellan och göra om formatet, men som sagt: Kan man verkligen skala ner bilder hur som helst?

3.
Är slutligen efter lite tips på hur man på ett korrekt och effektivt sätt kan minska färgmängden i en bild. Jag såg länken som "stefanprofiler" la upp (bra läsning!), men jag undrar om det finns något annat sätt med? Jag har läst att man kan gå in i Destination Space > Custom CMYK och laborera runt med; skulle det funka för att minska färgmängden? (Och vilka inställningar bör man köra i så fall? Syftar på Ink Options/Separation Options) Följdfråga: Är det så att en PDF som har tilldelats en specifik färgprofil automatiskt gör så att alla bilder håller sig inom en viss gräns, eller kan bilders färgmängd fortfarande överskrida gränsen? Jag tycker att många färgprofiler verkar ha en väldigt hög färgmängd?

Bevaka tråden