Fulkultur om barnuppfostran

Tråden skapades och har fått 8 svar. Det senaste inlägget skrevs .
1

Tre pappor diskuterar hur ens barn ska fås att tycka om rätt böcker, filmer och spel. Är det ens viktigt, och vad händer om barnet börjar gilla sport istället?

Läs hela artikeln här

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2017-03-01 21:11

Brukar vara dålig på att kommentera avsnitten.
Men jag måste säga att jag ser fram emot din lista Jakob!
Så nu har du fått någon feedback iaf.
Fast jag kanske är partisk då jag var moderator här på 99 under många år och håller mig lite intresserad av vilka som skriver/modererar saker här nuförtiden.

  • Medlem
  • 2017-03-01 22:01

Mycket bra avsnitt (som vanligt) 😊
Kände igen mig mycket då jag har en son på 5 och en dotter på 3.
Ett tips på att hitta bra appar till mindre barn är pappasappar.se

Vädigt bra avsnitt som vanligt. Känner väl inte igen mig jätte mycket då jag är 14 år men känner ju igen vad mina föräldrar funderade över som ni gör i avsnittet. Tips bara: Kan inte ni snacka Mass Effect i nästa avsnitt om inte ni redan bestämt er. Ha det bra!

Ursprungligen av Jokobib:

Vädigt bra avsnitt som vanligt. Känner väl inte igen mig jätte mycket då jag är 14 år men känner ju igen vad mina föräldrar funderade över som ni gör i avsnittet. Tips bara: Kan inte ni snacka Mass Effect i nästa avsnitt om inte ni redan bestämt er. Ha det bra!

Tack så mycket! Du får vara beredd nästa avsnitt, som kommer den 15:e 😉

  • 💀
  • SWE
  • 2017-03-11 09:33

Kul med barnsnack. Är själv far till en tös. Fick barn tidigt i mitt liv. 20 år eller vad jag var.

Edit!

Ska sägas att jag tycker barn ska få gå sin egen väg utan att styras av eget tycke. Allt kommer bli bra iaf.

Senast redigerat 2017-03-11 09:52

Endast två saker är jag säker på när det gäller barn och barnuppfostran:

1. Det är inte så mycket man kan göra (förutom oändlig kärlek och basalt skydd+näring). Nästan allt är inbyggt i människans DNA och den lilla inverkan miljö kan göra är både befriande och deprimerande vetenskap att ta till sig. Vi föds med en ritning och denna ritning kommer att verkställas, bygget är redan fastställt sedan spermien mötte ägget och 9 månader i livmodern. Man kan förstöra mycket när barnet växer upp (ofta genom att försöka inkräkta/reformera barnets redan fastställda utveckling), men inte tillföra speciellt mycket. Många vägrar köpa denna vetenskap - den är för deprimerande - men det är mycket vetenskap som är deprimerande och är man en SANN människa så tar man ALL vetenskap...eller INGEN vetenskap (religiös/mystiker/knäppgök/etc).

2. De som inte själva har barn - eller har avkomma som de sporadiskt eller inte alls egnagerar/engagerade sig i - har ofta VÄLDIGT mycket att säga om barn och barnuppfostran.

  • Medlem
  • 2017-03-11 18:06
Ursprungligen av Demiurgen:

Endast två saker är jag säker på när det gäller barn och barnuppfostran:

1. Det är inte så mycket man kan göra (förutom oändlig kärlek och basalt skydd+näring). Nästan allt är inbyggt i människans DNA och den lilla inverkan miljö kan göra är både befriande och deprimerande vetenskap att ta till sig. Vi föds med en ritning och denna ritning kommer att verkställas, bygget är redan fastställt sedan spermien mötte ägget och 9 månader i livmodern. Man kan förstöra mycket när barnet växer upp (ofta genom att försöka inkräkta/reformera barnets redan fastställda utveckling), men inte tillföra speciellt mycket. Många vägrar köpa denna vetenskap - den är för deprimerande - men det är mycket vetenskap som är deprimerande och är man en SANN människa så tar man ALL vetenskap...eller INGEN vetenskap (religiös/mystiker/knäppgök/etc).

2. De som inte själva har barn - eller har avkomma som de sporadiskt eller inte alls egnagerar/engagerade sig i - har ofta VÄLDIGT mycket att säga om barn och barnuppfostran.

Kan hålla med till viss del 😊

Det viktigaste jag anser vara när det gäller barnen är att oavsett vad som händer i deras liv att de kommer och berättar

  • Medlem
  • Karlskoga
  • 2017-03-13 07:31

Jag håller inte med om punkt 1. Det finns ganska mycket forskning/undersökningar om enäggstvillingar, som har identiskt DNA. Ändå skiljer de sej betydligt mer än vad man kan tro. Inte bara vad gäller musik/klädsmak och mat, utan även vad gäller yrke och t o m en hel del i utseende. De flesta forskningsresultat jag har sett är ganska eniga om att både DNA och miljö spelar in.

1
Bevaka tråden