Allt du behöver veta om USB‑C

När ett företag skryter med att datorn är utrustad med Thunderbolt 3, USB 3.1 Gen 2 och USB-C kan det vara svårt att förstå vad som är vad. Som vi beskrev är USB-C alltså själva porten, och övriga nämnda tekniker är olika typer av kommunikationsprotokoll. Ett protokoll är en teknisk standard för hur en viss typ av kommunikation ska ske och implementeras i hårdvaran.

Vilka protokoll som kontakten har stöd för avgör alltså vad den kan göra, som till exempel överföring av bild, data eller ström. En fördel med USB-C är att kontakten redan från början utformats för att kunna ha stöd för ett stort antal olika protokoll.

Ett exempel är kommunikationsprotokollet USB 3.1, som USB-C har stöd för som standard. Men USB 3.1 kan också finnas hos den äldre kontakten USB Type-A, och båda anslutningarna kan finnas på en och samma dator. En port av typen USB 3.1 Type-A brukar kännas igen på den blåfärgade klassiska USB-porten medan USB 3.1 Type-C är den mindre porten med rundade kanter.

Äldre USB Type-A med stöd för USB 3.1 känns igen på den blå kontakten. Men även nyare USB-C kan hantera USB 3.1. Rörigt!

USB-C-portar kan också användas tillsammans med äldre protokoll som USB 2.0, även om detta är ganska ovanligt. USB 3.1 Gen 2 är en senare version av USB-protokollet med ännu snabbare dataöverföring; upp till 10 Gbps.

Allt det här betyder att vad du kan göra med en USB-C-kontakt beror på enheten som har porten och vilka protokoll dess hårdvara har stöd för. Dessutom måste själva sladden ha stöd för dessa protokoll. Det är alltså möjligt att köpa en USB-C-kabel som inte har stöd för exempelvis Thunderbolt 3, fastän enheten du ansluter till har det.

En port av typen USB-C kan ha stöd för flera olika protokoll, men både enhet och sladd måste stöda dessa.

Vad är Thunderbolt 3?

USB-C kan alltså användas med de olika USB-protokollen, som USB 2.0, USB 3.1 och USB 3.1 Gen 2, men också med andra typer av protokoll. Vi har redan nämnt Thunderbolt 3, men vad är då det?

Thunderbolt är ett hårdvarugränssnitt för anslutning av externa enheter som utvecklades av Intel. Thunderbolt förenade en snabb dataöverföring med överföring av bild genom stöd för protokollen PCI Express och Displayport. Thunderbolt 1 och Thunderbolt 2 använde båda Mini Display-anslutningen som kontakt, men Thunderbolt 3 har helt anammat USB-C som anslutning och utformats för den kontakten.

En enhet som är utrustad med Thunderbolt 3-kretsar kan ha stöd för en rad olika protokoll över USB-C-portar, exempelvis PCI Express och Displayport, förutom USB-protokollen.

Thunderbolt 3 är alltså ingenting som finns automatiskt hos USB-C, utan måste vara inbyggt i hårdvaran. Gränssnittet består av kretsar på moderkortet som ger stöd för en rad olika protokoll över USB-C. En pryl som är utrustad med Thunderbolt 3 kan bland annat med PCI Express överföra data i hastigheter upp till 40 Gbps.

Många protokoll att hålla reda på

Något som ytterligare spär på förvirringen är den mycket röriga namngivningen som olika generationer av USB-tekniken har fått. Förutom att själva kontakterna heter olika saker verkar USB-standardens tre generationer ha döpts i syfte att skapa maximal förvirring. Se här bara.

Vi lämnar båda de gamla standarderna USB 1.0 och USB 2.0 därhän, och börjar med USB 3.0 som lanserades 2008. Överföringshastigheten var upp till 5 Gbps och kallades Superspeed. USB 3.1 lanserades 2013 och gav en överföringshastighet på upp till 10 Gbps, eller Superspeed+. Den lägre överföringshastigheten från USB 3.0 behölls och kallades då retroaktivt USB 3.1 Gen 1. Den nya snabbare överföringen fick namnet USB 3.1 Gen 2.

Slutligen 2017 lanserades USB 3.2 specifikt för USB-C-porten. Intressant nog är USB 3.2 bakåtkompatibel, och gör att kablar med USB 3.1 Gen 1 och USB 3.1 Gen 2 får en snabbare överföringshastighet på 10 och 20 Gbps, det vill säga dubbelt upp från 5 Gbps (gen 1) och 10 Gbps (gen 2). Enheter med stöd för USB 3.2 har börjat dyka upp, men är fortfarande inte särskilt vanligt.

Specifikationer över generationer

Snabb och kraftfull laddning med USB-PD

Standarden USB Power Delivery, eller USB-PD, låter enheter få ström över USB-C på 100 watt, upp från maximalt 7,5 watt i tidigare USB-portar. Laddning kan också ske från en värdenhet till mottagarenhet oavsett typ. Exempelvis kan en telefon ladda en dator och vice versa. USB-PD innehåller även balanserad strömfördelning vilket innebär att de sammanlänkade enheterna bara drar så mycket ström som behövs.

Även här är det viktigt att tänka på att det inte finns något krav på att utrustning med USB-C ska ha stöd för USB-PD, eller att en USB-C-kabel ska ha det.

USB-C med USB-PD definierar en laddningshastighet om 100 watt, vilket är nog för att exempelvis ladda bärbara datorer.

Att koppla till bildskärmar

När det gäller bildöverföring till externa skärmar måste vi konstatera att det inte heller här finns några krav på att USB-C-utrustning ska ha stöd för detta, så en billig USB-C-kabel kanske inte fungerar med video överhuvudtaget. USB-C-tillverkare kan använda standarder som HDMI och Displayport. Bäst att kontrollera utrustning och kabel innan köp alltså!

Om USB-C-kabeln har stöd för Thunderbolt 3 ingår däremot stöd för Displayport i det gränssnittet. Sett till upplösningar och bilduppdatering har Thunderbolt 3 stöd för anslutning av en 5K-skärm som uppdateras i 120 Hz eller två externa 4K-skärmar samtidigt som uppdateras i 60 Hz. Vad detta innebär är att en enda USB-C-port med stöd för Thunderbolt 3 kan hantera funktioner som att ladda datorn, överföra data till och från externa enheter samt skicka ljud och video till externa skärmar. Alltihopa samtidigt.

Den högre bandbredden i Thunderbolt 3 gör det bland annat möjligt att driva en 5K-skärm i 120 Hz, eller två 4K-skärmar i 60 Hz.