Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum.
Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.

Gatufotografering - Hur gör du?

Tråden skapades och har fått 78 svar. Det senaste inlägget skrevs .
Ursprungligen av keptang:

Fantastiskt foto LCR!

Timingen var största problemet, ville fånga momentet precis som det hände.

Bra bild...om det är taget i RAW. Är det taget med jpeg så är det värdelöst. ( )

Ursprungligen av LCR:

Kanske inte den mest händelserika miljön men onekligen ett gatufotografi...

[ATTACH="CONFIG"]30088[/ATTACH]

  • Medlem
  • International user
  • 2011-08-05 19:33

Jag postar två till att börja med.

If it's getting REALLY bad...

En blixt i nyllet på dem. *Foff*

kameran är tung, sikta med botten på kameran rakt över näsan.

Spring

Ursprungligen av Goflorp:

If it's getting REALLY bad...

En blixt i nyllet på dem. *Foff*

kameran är tung, sikta med botten på kameran rakt över näsan.

Spring

Nog för att jag har hört att det går våldsamt till i Göteborg, men detta tar ju priset!

Konrad, din #2|2 bevisar att man kan göra utmärkt ifrån sig både i färg och med ryggskott. Bra jobbat.

Men som den småsensor-användare jag är blir mina gatubilder nästan alltid s/v (tokigt färgbrus). Och jag tror på att komma närmre. Fast när jag ser andra bilder i den här tråden funderar jag på om det kanske ändå är bättre att ha ett lite större avstånd och få in mer omgivning också...

Mitt tips är att göra som Konrad föreslår, ut och fota! Fundera inte så förbannat mycket på utrustningen, inställningar och vad andra kan tycka vara intressanta motiv. Och tryck inte upp blixtar i nyllet på folk. Använd sunt förnuft om du vill plåta folk, det räcker ofta väldigt långt.

Ursprungligen av Striberger:

Mitt tips är att göra som Konrad föreslår, ut och fota! Fundera inte så förbannat mycket på utrustningen, inställningar och vad andra kan tycka vara intressanta motiv. Och tryck inte upp blixtar i nyllet på folk. Använd sunt förnuft om du vill plåta folk, det räcker ofta väldigt långt.

Mmm... åtminstone jag hade hoppats på lite mer intressanta diskussioner i den här tråden än självklarheter av den typen: jag menar, de flesta av oss kan nog lista ut att man ska ut och plåta och använda en kamera till det om man ska försöka sig på gatufotografi helt på egen hand. Jag har svårt att tänka mig att det inte finns saker utöver det att utbyta erfarenheter kring - vad funkar i termer av motivval, perspektiv, inramningar, avstånd och för all del teknik? Det finns ju inget tvång på att delta i tråden om man anser att den sortens funderingar är överflödiga eller under ens professionella värdighet.

Oj oj oj så många hårda ord för ingenting. Sluta med dem nu, så blir tråden trevligare och jag slipper radera offtopic.

/Mod

Jag håller med om att gå ut och fotografera, testa, är det viktigaste. Men nog finns det saker man kan lära sig av bra fotografer - tips och råd man kan få.
Själv minns jag en träff med Christer Strömholm där hans viktigaste råd var slösa med film (vilket ju inte är något problem i dag) och våga invänta (kanske än svårare i dag) . Att fotografera ofta och mycket och sedan studera sina bilder för att se och försöka förstå varför en bild blev bättre än en annan. Visst man kan studera andras men man blir ingen god fotograf utan "egen träning", det är som vilket hantverk som helst - det måste sitta i kroppen. Våga invänta minns jag som att det tar tid - var i situationen och invänta att något händer.

Ursprungligen av Reisan:

- Hur tar man kontakt och integrerar med okända människor?

Jag älskar Martin Parr och Lars Tunbjörk, och har alltid undrat hur de närmar sig människor. Fråga först, efteråt eller inte alls? Själv är jag alldeles för väluppfostrad för att jobba som Bruce Gilden här ovan. Jag har tidigare gjort en del (misslyckade) försök med dold kamera, men det är något man skulle kunna utveckla. Jag fotar annars mest platser, ting och rumsliga miljöer ...

Plåta först och charma sen har funkat för mig hittills. Men det verkar utifrån kommentarerna här i tråden som om det är ett varierande utfall i det avseendet. Jag fortsätter nog att tro på att kamerastorleken spelar roll. Något som ser ut som en lite turistkamera är lättare att förlika sig med än dslr:er. Jag reagerar själv på folk som promenerar omkring med halvmetersobjektiv.

Ursprungligen av GustafMA:

Plåta först och charma sen har funkat för mig hittills. Men det verkar utifrån kommentarerna här i tråden som om det är ett varierande utfall i det avseendet. Jag fortsätter nog att tro på att kamerastorleken spelar roll. Något som ser ut som en lite turistkamera är lättare att förlika sig med än dslr:er. Jag reagerar själv på folk som promenerar omkring med halvmetersobjektiv.

Jag skulle nästan se det tvärt om. Mer seriös kamera ger ett intryck av mer seriöst fotograferande. Någon som sticker en turistkamera i ansiktet gör mej mindre road än om jag känner att det är någon som tar bilder med ett visst ändamål, som just gatufotograferings-konst.

Ursprungligen av LCR:

Jag skulle nästan se det tvärt om. Mer seriös kamera ger ett intryck av mer seriöst fotograferande. Någon som sticker en turistkamera i ansiktet gör mej mindre road än om jag känner att det är någon som tar bilder med ett visst ändamål, som just gatufotograferings-konst.

Jag beslutade mig för att testa experimentellt. Efter jobbet idag tog jag min "nya" DSLR och gick ut på stan.

Oj oj oj. Det var inte många rätt där. Folk tittade som hökar när de såg kameran. Gå fort, gå långsamt, gå bakom morsor med barnvagn - spelade ingen roll. Folk var på hugget. Två gånger hoppade iofs snygga med opiffade brudar med måndagsfejor in bakom ryggen på andra när de såg kameran. När jag i ren desperation tog en bild på ett par som satt ute på en brygga bakifrån i motljus vred sig båda som oljade blixtar när de hörde spegelljudet.

Det kanske är jag. Eller folk kanske är annorlunda i Norrtälje. Men för den sorts gatufotografering jag gillar är DSLR:en typ helt oanvändbar. Det är helt enkelt ogjort att få spontana bilder med den här, i alla fall med alla de tekniker jag provade idag.

Ang debatten med stort eller smått objektiv;

Personligen föredrar jag små objektiv; varför? Jo, man MÅSTE gå nära för att fånga människan, du är i kontakt med folk, man UMGÅS faktiskt, man kommunicerar och är en trevlig människa - du upptäcker att det är de med.

Med ett långt Tele fjärmar du dig från den du fotograferar. De som blir fotograferade upplever säkert mer av att du spionerar än att du fotograferar. Visst får man kanske bra bilder på folk som är omedvetna om att de blir på bild, men vilka bilder blir det?
Jag tycker inte det är gatufoto, det blir mera sniper-jobb över det hela.

Jag har varit på gatufoto i GBG centrum, har tagit både "smygfoton" och poserande, båda är görsköj att ta.
Man får prata, byta kort, adresser osv.

Så, ut och fota, bestäm dig för "folk som ser intressanta ut" och en plats (Avenyn, Pildammsparken, Hötorget?). Ta massa foton, dela ut kort. Var glad och blanda; fråga först, fråga efteråt.

Var också beredd att stå för ditt fotograferande; du har rätt ta bilder på offentlig plats. De har inte rätt kräva att du raderar bildern från kortet.

MEN var beredd på att någon surapa kastar en kaffe latte på dig och din kamera om du bär dig åt som en skithög.

Nedan två exempel. En "poserande" och en "stealthbild". Vilken som är bäst?
I dunno....

Ursprungligen av Goflorp:

Nedan två exempel. En "poserande" och en "stealthbild". Vilken som är bäst?

Du kan säkert lista ut vilken jag röstar på.

Alla andra som postat i den här tråden hittills ställer sig längre bort från motiven än vad jag brukar göra. Och det funkar väl för att fånga in det där som amerikanerna kallar för "ambience" - lokalfärg? kringmiljö? - på fotot. Måste nog prova det jag med.

PS. Vad matar hon den stackars hunden med? Doggy med extra ryssfemmor?

Om man vill ha bilder av människan kommunicerande med en kamera - ja. Alltså - man vill fota mediamedborgaren - detta är en nog så spännande metasituation.
Vill man ha människor som bara lever och är helt omedvetna om att dom avbildas - nej, då gäller annan teknik för att fånga ett snitt i flödet. Denna domän intresserar mig mest.

När ett objekt ser kameran/fotografen så transfomeras hon/han på millisekunden till en högre nivå av självmedvetenhet. Det uppstår en situation där spelregler gör att allt blir snävare och mera förutsägbart. För mig blir det tråkigt...ointressant. Posering får mig att somna - om det inte ingår i ett strukturerat konstverk så klart (film, teater, etc). Självmedvetenhet förvrider människan och detta tyckte jag var intressant förr, men inte numera. Det blir bara oändliga upprepningar - objektens arsenal av posering, roller, symbolik, agerande - är pyttelitet. Kanske tycker jag att det är intressant igen om några år. I dont know.

Ursprungligen av Goflorp:

Jo, man MÅSTE gå nära för att fånga människan, du är i kontakt med folk, man UMGÅS faktiskt, man kommunicerar och är en trevlig människa - du upptäcker att det är de med.

Ursprungligen av Zimmerman:

När ett objekt ser kameran/fotografen så transfomeras hon/han på millisekunden till en högre nivå av självmedvetenhet. Det uppstår en situation där spelregler gör att allt blir snävare och mera förutsägbart. För mig blir det tråkigt...ointressant. Posering får mig att somna - om det inte ingår i ett strukturerat konstverk så klart (film, teater, etc). Självmedvetenhet förvrider människan och detta tyckte jag var intressant förr, men inte numera. Det blir bara oändliga upprepningar - objektens arsenal av posering, roller, symbolik, agerande - är pyttelitet. Kanske tycker jag att det är intressant igen om några år. I dont know.

Jag håller med dig om att poserande bilder är ointressanta - även om det säker är en fråga om tycke och smak - men det går alldeles utmärkt att komma nära inpå och ta bilder utan att uppmärksammas. Folk är monumentalt självupptagna - speciellt gänget som sitter försjunkna i någon digital manick. Det är rätt få som är uppmärksamma på sin omgivning ö.h.t.

Annars experimenterar jag med lite större avstånd än vad jag brukar ha. Det är också intressant.

Dom ser ut sådär.

Våran Pitbull hade samma typ men nu är han gammal och trött vovve hehe

Har raderat fem inlägg. Ett mycket märkligt sidospår.

Någon skriver "Anmäld", men vi har inte fått in någon rapportering på tråden. Så vad är det som skulle anmälas?

Eventuella svar på den frågan tar vi via PM, inte i tråden.

[Tänker högt]
Hur kan det bli så mycket tjafs i en tråd av den här typen? Över 20 trams/OT-inlägg raderade hittills...
[/Tänker högt]

/Mod

Ännu en triumf (nåja...) för kompaktkameran. Den är alltid med.

Igår vistades jag på en offentlig plats (som iofs har inträde, men ändå) utan en tanke på att ta bilder, och det visade sig att ett team från en av de stora modetidningarna (jag känner till två sådana, detta var en av dem...) var där och sköt modellbilder. Kunde naturligtvis inte låta bli att snappa några bilder själv också. Det var fascinerande att se hur det gick till också - en fotograf med två assistenter: en som verkade bära runt på ljusmätare och väska, den andra med någon sorts stor ljus plastoval. Förutom modellen fans det tre andra tjejer också: en sminkös, en hårpiffa och en klädesplaggsassistent... Gick fram och frågade fotografen om vad han använde - Canon D1 med 50/1.8. Såg iofs ett sånt här Canon-zebra-teleobjektiv också vid något tillfälle.
Tredje bilden är en speciell liten bonus åt Zimmermann. Det finns ryggar och så finns det ryggar.

Ursprungligen av GustafMA:

Bilder & text..

Sköna bilder GustafMA!

Gustaf, där blev jag påmind om en workshop jag var på... orkade inte fota modellerna, för fotograferna betedde sig som en flock galna djur.

Vet inte om det blir konstigt att länka från min blogg, men här är några:

  • Medlem
  • Malmö
  • 2011-08-15 03:31
Ursprungligen av CyberPet:

Gustaf, där blev jag påmind om en workshop jag var på... orkade inte fota modellerna, för fotograferna betedde sig som en flock galna djur.

Vet inte om det blir konstigt att länka från min blogg, men här är några:

Riktigt hög kvalité på dina gatubilder i alla aspekter. Det kan blir lite "boskapsrusning" vid sådana workshops. Men du gjorde något annat av det. Bra!

Ursprungligen av CyberPet:

Gustaf, där blev jag påmind om en workshop jag var på... orkade inte fota modellerna, för fotograferna betedde sig som en flock galna djur.

Gamla stan är fusk. Det blir bra gatufotografier om man tar en närbild på en stupränna där, typ.

Nä, skämt åsido, fina bilder som vanligt. Och när jag snabbt bläddrar igenom den här tråden förefaller det som om den föreslagna ryggregeln inte direkt bekräftas empiriskt...

Tack! Ja man får se det komiska i det hela, vilket jag gjorde. Plus att jag kan fota brudpar när jag slipper konkurrera med flera andra fotografer, behöver inte workshopbilder för det.

Kan tillägga att jag lekte med ett Canon 135/2L här, så alla har samma brännvidd. Råkade köpa det objektivet sen.... hoppla!

  • Medlem
  • Malmö
  • 2011-08-15 18:53
Ursprungligen av CyberPet:

Tack! Ja man får se det komiska i det hela, vilket jag gjorde. Plus att jag kan fota brudpar när jag slipper konkurrera med flera andra fotografer, behöver inte workshopbilder för det.

Kan tillägga att jag lekte med ett Canon 135/2L här, så alla har samma brännvidd. Råkade köpa det objektivet sen.... hoppla!

Jag förstår dig. Åh, det är en härlig bit metall och glas, den där'a 135:an...

  • Medlem
  • Uppsala
  • 2011-08-15 23:42

Jag vet inte riktigt. Det finns fotograferingstips som jag som inspirerar mig direkt, och så finns det sådant som jag kan läsa hur mycket som helst om men ändå inte riktigt känner att jag kan omsätta i verkligheten. Och gatufotografering är just sådant som jag nog skulle vilja prova, men av olika anledningar aldrig får gjort. Känner liksom aldrig att det "rycker" i kameran när jag är på stan.

Det har säkert flera (psykologiska) skäl till att det aldrig blir av för min del. Integritetsbiten är väl kanske den mest påtagliga ursäkten. Sedan är det frågan om det vardagsdokumentära. Även om jag verkligen gillar idén med dokumentärt foto blir det ändå forcerat och pretentiöst att traska ner på stan här i Uppsala och fotografera lite dokumentärt sådär. Och Gamla stan i Stockholm känns ganska tillrättalagd och inte särskilt talande för vår tidsålder. Jag gillar Cyberpets fotografier just för att de fångar det tillrättalagda och att miljön utnyttjas i syftet att det ska vara fint. Jag vet inte riktigt, kanske borde jag hellre drista mig till att plåta på IKEA:s parkering en lönehelg. Det kanske säger mer om 2010-talet än gågatan på stan.

Jahve, jag tycker den idén med IKEA är riktigt bra. Det är också mer "begränsat" om du inte har ett uttänkt tema redan när du går ut på gatorna i stan. Själv har jag funderat länge på ett tema, och ibland funderar jag på att vara "stealth" och andra gånger funderar jag på att helt enkelt gå upp till folk och be dem posera, lite tagna på sängen sådär, för det är kul att se lite stela och konstiga poser som de "tror" att en pose ska vara framför kameran (jag kan posera folk om jag vill, så det är inte det - lite mer lyteskomik faktiskt att låta folk posera sig själva). Och roligast av allt vore att ta just en bild där de inte är medveten om kameran, och sedan ställa upp dem, och visa den bilden bredvid en medvetet poserad bild för att jämföra (kan bli en kul fotobok!)

Nåja, nu spånade jag iväg... men jag tror att man kanske måste ha ett mål, en avsikt med bilderna man tar, så att åskådaren också kanske fångas av dem. Vet inte om mina bilder fångar någon, men själv tyckte jag det var kul i alla fall med detta myller av fotografer i en miljö så långt ifrån Byxtorget i Piteå som det bara går.

Ursprungligen av jahve:

Även om jag verkligen gillar idén med dokumentärt foto blir det ändå forcerat och pretentiöst att traska ner på stan här i Uppsala och fotografera lite dokumentärt sådär. Och Gamla stan i Stockholm känns ganska tillrättalagd och inte särskilt talande för vår tidsålder. Jag gillar Cyberpets fotografier just för att de fångar det tillrättalagda och att miljön utnyttjas i syftet att det ska vara fint. Jag vet inte riktigt, kanske borde jag hellre drista mig till att plåta på IKEA:s parkering en lönehelg. Det kanske säger mer om 2010-talet än gågatan på stan.

Du har naturligtvis en poäng i att det finns ett element av tillrättaläggande i all form av fotografi. Jag brukar försöka undvika sånt som är gångbart i t.ex. den sociala misärgenren, helt enkelt för att det känns väl utstuderat manipulativt och "medvetet". Men med det sagt vet jag faktiskt inte om gamla stan är mindre gångbar och valid än vad ICA MAXI är... lever vi mindre autentiskt när vi lallar omkring efter krogen än när vi släpar hem matkassarna? Beats me. Min egen tanke är att jag oftast finner själva gatumiljöerna minst lika intressanta som objekten på gamla fotografier från 10-, 20- och 30-tal, och det är den sortens för eftervärlden dokumentära värden som jag hoppas uppnå själv.

Det där har f.ö. en teknisk implikation. När jag gatufotograferar strävar jag efter största möjliga skärpedjup, just för att kunna titta på detaljer i bakgrunden sedan. Kort skärpedjup tycker jag drar sig mot porträttfotografi istället.

Ursprungligen av CyberPet:

Och roligast av allt vore att ta just en bild där de inte är medveten om kameran, och sedan ställa upp dem, och visa den bilden bredvid en medvetet poserad bild för att jämföra (kan bli en kul fotobok!)

Det var en riktigt rolig idé!

Bevaka tråden