Alderman

A: Om man distribuerar och/eller laddar ner copyrightskyddat material är det olaglig verksamhet. Om det ännu inte är olagligt är det i alla fall moraliskt tvivelaktigt.
B: En artist (konstnär, författare etc.) väljer i vilken form han/hon vill presentera sig. En låt, ett album, en novellsamling en roman etc. etc. Detta har de, och bör ha, full frihet att göra efter eget gottfinnande.
C: Ett antal överväganden som artisterna gör, är inte av konstnärlig art utan av affärsmässig. Detta är också OK, eftersom det är lika OK att försöka försörja sig på konstnärlig verksamhet som på programmering.

a: Musik piratkopieras. Detta är verklighet. Jag laddar ner mp3:or och lyssnar på dem, även om jag tycker att ljudkvaliten är rätt dålig, och jag har lite dåligt samvete. Kan inte hitta något argument som försvarar verksamheten på ett hållbart sätt. Om jag verkligen gillar nåt, köper jag CD:n. Å andra sidan är iTMS det hittills mest lovande försöket att ta bort motiven till piratkopiering.
b: Artisterna gör felaktiga val ibland. Det kanske var dumt att ge ut en hel novellsamling när bara en novell var bra. Det kanske också var bara artisten själv som tyckte alla låtarna på albumet var bra, medan alla andra är eniga om att det fanns någon enstaka pärla.
Vi som konsumenter markerar vår inställning till deras val, genom att köpa eller inte köpa den produkt de producerar. Om jag inte gillar alla novellerna i boken ger det mig inte rätt att kopiera och sno den jag gillar.
c: Ofta krockar artistens idéer med förläggarens så att många beslut är mer eller mindre lyckade kompromisser mellan konstnärliga och affärsmässiga överväganden. I vissa fall är t.ex. en musikgrupp att betrakta som en ren produkt, där det affärsmässiga styr helt och hållet hur varan presenteras (även om det i och för sig inte hindrar att de inblandade artisterna har konstnärliga ambitioner och ärligt uppsåt). Vi som konsumenter styr genom våra val hur besluten faller ut. Genom att inte köpa kan vi tala om att vi inte gillar det de gör, att priset är för högt, att vi tycker det låter illa etc. etc.

Om ovanstående inte gäller, vad gäller då? Finns det en folklig "lag" som gäller oavsett hur den verkliga lagen ser ut? Vilka har tolkningsrätten? Är det OK att jag gör som jag vill, oavsett, eftersom de andra ändå bara är dumma?

iTMS är en bra idé. Digital distribution är framtiden för musik och många andra varor och tjänster.
Artister har rätt att paketera sina produkter hur de vill. Vi har rätt att köpa eller inte köpa. Metallicas och andra artisters val är kanske inte vettigt, men de får själva ta konsekvenserna.

Det är svårt att förutsäga framtiden...

Att ta betalt för datamängd är bara ett sätt att försöka krama några kronor till ur tjänsten. Tror inte att det finns några andra motiv alls. De som inte laddar ner mycket märker inte av att andra gör det, så de får ingen direkt fördel av begränsningen. Dessutom har de som inte laddar ner mycket redan avgjort att de tycker det pris de betalar är rimligt, så det finns ingen anledning för leverantörerna att sänka det. Alltså får alla betala lika mycket (eller mer) än nu, även om begränsning införs. Hanteringen blir krångligare. Det blir återigen svårare att få kontroll på kostnaderna för föräldrar som övergav modemet bl.a. av det skälet (t.ex. sänkte jag mina internetkostnader när jag gick över till bredband [tonårsdöttrar...]). Det blir också ett hinder för att utveckla tjänster på nätet av typen Apples musikbutik, eftersom man måste betala, inte bara för musiken utan också för att ladda ner den. Jag kan inte se annat än att leverantörerna binder ris åt egen rygg med sådana planer, förutom att utvecklingen av betaltjänster hämmas och därmed också långsiktigt påverkar internet-utvecklingen negativt.
Jag blir alltså lite upprörd över detta mycket kortsiktiga resonerande, och hoppas att man snabbt slopar det från agendan hos leverantörerna.

Om du ligger på gränsen till att utnyttja allt internminne, så sjunker hastigheten också drastiskt. (kör "vm_stat 5" i terminalen och kolla om du har mycket pageouts).

Jag gillar Safari skarpt, men buggarna finns där. "Lunarstormproblemet" finns inte bara där, utan även på t.ex. Volvos site. Jag har rapporterat till Apple, men ju fler som gör det, desto större chans att det blir fixat.

Ett bra trick för att minska frekvensen med vilken fläkten drar igång är att sätta i mera minne i datorn. När man utnyttjar det virtuella minnet mycket, så jobbar både processorn och hårddisken mycket mer, och datorn blir också varmare. Sen brukar jag lägga en penna eller nåt under bakkanten på datorn, så att det blir lite luftväxling under den. Det hjälper också lite. Nu har jag en PB 667MHz och problemet är inte lika besvärande på den som på 12" PB, men ändå...

Jag har inga problem med dessa siter, och kör också Safari 1.0. Har du cookies avstängda? Då krånglar en del siter. Eller kanske du har stängt av Javascript eller något sånt?

Gjorde just detta en gång. Faktiskt var det min första "bredbandsrouter" för snart tre år sedan. Det visade sig att den trafo som levererades med bara stödde 110 volt och dessutom hade så märkliga specar att det var ett smärre helsike att hitta en motsvarande för 220. Fann den till sist hos ELFA, där den kostade över fyrahundra spänn (minns inte exakt hur mycket) och dessutom måste fraktas från något centrallager nånstans så att det dröjde ett tag innan jag fick den. Då visade det sig dessutom att anslutningen på boxen var rätt udda den med. Ingen av de "universaladaptrar" jag var innehavare av passade så det var bara att klippa av kontakten från den trafo som levererades med, och försöka lista ut vilken ledare som gick till plus och vilken till minus för att kunna montera rätt. Sen var det lödkolv och eltejp... Därmed var också garantin på routern blåst.
Just då fanns inga såna routrar att köpa i Sverige, så det var inte så mycket att välja på, men en dryg månad senare dök de upp och min lilla import var dyr i jämförelse...
Mitt råd blir alltså: Köp i Sverige om du inte har järnkoll på specarna och vet att allt går att lösa utan tjafs.

Vad sägs om följande ful-trick:
Skapa en ny mapp och lägg ner Mail.app i den. Gör "visa info" på mappen och ändra behörigheter till "ingen behörighet" för Grupp och Övriga. Ändra ägare till mappen (till www t.ex.) och klicka på hänglåset, så att det stängs.
Nu kan ingen öppna mappen, utan att först visa info och ändra ägare till ditt konto. När man ändrar ägare frågar X efter ditt lösenord.

Är det något särskilt med hörlursuttaget på en iPod, eller kan man köra iTrip på en PowerBook också?

Jovisst borde grejorna hålla. Det är upp till oss konsumenter att jaga tillverkarna när något går snett, och att "rösta med fötterna" när någon konsekvent fallerar.

En sak måste man dock ha klart för sig: Vi vill inte betala vad det kostar att få grejor som håller, och vi accepterar heller inte att få prylar som är tekniskt föråldrade för att de genomgått hela den test- och kontrollcykel som krävs för att man inte skall drabbas av problem när vi använder dem.

Det är ingen tillfällighet att dator och programvara som sitter i JAS Gripen härstammar från 80-talet och har testats och utvecklats i mer än 15 år. Det är ungefär vad som krävs för att garantera att den "aldrig" fallerar under normal drift. Tillverkarna tror inte (på goda grunder) att vi vill betala 50000 för en hårddisk i stället för 3000, mot att den aldrig krånglar. I stället finns mekanismen med garanti, som ger oss en fri reparation, eller ny pryl, men ingen garanti på förlorade data eller andra men, som felet kan skapa.

Vill man ha sådan garanti, så får man prata med sitt försäkringsbolag, och då blir det dyrt igen, samt väldigt krångligt! Man kan säga att om man följer bolagens krav, så faller behovet av försäkring bort, för då är det ingen chans att försäkringen någonsin skulle utfalla...

Det gäller alltså att trycka på tillverkarna så att de strävar mot idealet, men samtidigt inse att de aldrig kommer dit. Aldrig någonsin, faktiskt...

Ja, det här med backup...
Tycker man inte att man har råd, så måste man snacka lite med sig själv och en gång för alla bestämma sig för att man accepterar dataförluster och mycket krångel av och till. Känner man inte att man vill acceptera det, så finns det ingen väg runt reservkopiering. När man gör sin budget för hårdvaruinköpen, så kollar man hur mycket pengar man kan lägga, och sedan köper man häftigast möjliga dator/största möjliga hårddisk för pengarna. Börjar man tänka backup också, så måste man alltså pruta på de övriga prylarna för att få in en extra kostnad i ekvationen och hur kul är det när megahertzen och megabyten glittrar förföriskt i produktbladen.
Så vad säger man till kunden som inte inkluderar backup i sina planer? I vårt fall ber vi dem räkna på det. Vad är "worst case"-kostnaden för en totalkrasch? Gör man sin matte blir backupen plötsligt väldigt billig. Lite annorlunda för privatpersoner förstås, men principen gäller ändå.
Jag skulle ha svårt att förlåta mig själv om jag förlorade mer än en dags arbete för att jag inte reservkopierat. Inte en chans att jag skulle kunna skylla på hårdvaran, ödet, gravitationsvågor från nåt UFO eller liknande. Har jag inte backat upp så är det mitt eget fel...

Min erfarenhet är att det nästan alltid går att fixa en kraschad hårddisk, så länge det är en "magnetisk" krasch och inte mekanisk. Inget av diskräddningsprogrammen räcker ensamt till. Vissa problem löser Norton bättre än DiskWarrior och för andra är det tvärtom. Inte sällan krävs kombinerade insatser. Ett exempel: Nyss kraschade en hårddisk med samma symptom som beskrevs i den här tråden. Dvs. skivverktyg konstaterade felet, påstod att den reparerade och allt var över på några få sekunder, men skivan funkade inte för det. Norton (i rätt version, det är inte att rekommendera att boota i 9:an och köra en äldre version) reparerade några fel, men frös på ett och samma ställe vid upprepade försök. Drive 10 stannade också (efter lååååång tid) utan att lösa problemet. Provade skivverktyg igen, och nu gick det utmärkt. Den reparerade lite och sedan kom disken upp med hela innehållet i behåll.
Vid andra tillfällen har Drive 10 (efter lååååååååång tid) löst hela problemet, medan andra verktyg inte klarat det alls, och på samma sätt har det varit med DiskWarrior; ibland funkar det, ibland inte.
När man som privatperson köper ett diskräddningsprogram så vill man ju helst att det skall fixa alla problem, men det kommer det inte att göra. En verkstad med en kreativ tekniker med tillgång till flera verktyg kan dock i de flesta fall fixa problemen, men då kostar det också eftersom det kan ta flera försök och mycket tid.
Nåväl. Vill man maximera sina chanser tycker jag man skall köpa ett diskräddningsprogram som har en "filesaver"-funktion, dvs ligger och sparar en kopia på filbiblioteket med jämna mellanrum. Det ger rätt hyggliga chanser att snabbt fixa den här typen av problem.
Återigen, dock, inget av programmen klarar alla kraschade hårddiskar...

Lite andra regler gäller också om man avbildar en logga eller en vara i samband med "konst" eller "satir". Tänk bara på Andy Warhols soppburkar. Antar att gränsdragningen är ett intressant juridiskt problem.

Tycker de dyker upp lite då och då. Jag misstänker att det är rester av döende processer, t.ex. processer som avlidit strax innan processkontroll hämtar uppgifter om dem för sin lista.

Det där är ju lite krångligare. Återigen skulle jag löst det med AppleScript. Där kan man kolla vilka filer som finns i en mapp, gå igenom dem i tur och ordning och kolla om de är upptagna, och om de inte är det, flytta dem. Det finns flera sätt att kolla om en fil är upptagen, men ett ser ut så här:
if not (busy status of info for file "sökväg")
--kopiera
end if